Demenssjukdomar ökar hos Fotbollsspelare

Män som spelade fotboll i allsvenskan fram till mitten av 1900-talet hade en högre risk för demens än män från den övriga befolkningen, enligt en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten har publicerats i tidskriften The Lancet Public Health.

Peter Ueda, biträdande lektor vid Karolinska Institutet, säger att den ökade risken för demens endast observerades hos utespelare och inte hos målvakter, vilket stödjer hypotesen att nickar och huvud kollisioner på planen kan öka risken för demens. Det är dock möjligt att sambandet beror på andra faktorer som är karakteristiska för fotbollsspelare. Det går inte heller att dra slutsatser om risken hos dagens manliga och kvinnliga elitspelare eller hos amatör- och ungdomsspelare, enligt Peter Ueda, som ledde studien.

Typiskt för kontaktsporter

Kontaktsporter som innebär risk för huvudskador har väckt oro för potentiella hjärnskador hos utövarna. Även nickar inom fotbollen har identifierats som en riskfaktor. Till exempel har det engelska fotbollsförbundet begränsat antalet nickar som fotbollsspelare bör utföra under träningarna sedan 2021. Rekommendationen baseras på en skotsk studie som visade en tre till fem gånger högre risk för neurodegenerativa sjukdomar som demens, ALS och Parkinsons sjukdom hos tidigare professionella spelare.

Forskare vid Karolinska Institutet har nu undersökt risken för demens och andra neurodegenerativa sjukdomar bland allsvenska fotbollsspelare jämfört med den övriga befolkningen.

Över 6 000 fotbollsspelare deltog i studien. Dessa spelare var aktiva i allsvenskan mellan 1924 och 2019, och deras hälsoregisterdata jämfördes med en kontrollgrupp på över 56 000 män med samma bostadsort och ålder.

62 procent högre risk

Studien visade att fotbollsspelarna hade en 62-procentig högre risk för demens jämfört med kontrollgruppen. Risken för Parkinsons sjukdom var dock 32 procent lägre hos fotbollsspelarna, och risken för ALS var för sällsynt för att ge pålitliga analysresultat. Studien visade också att fotbollsspelarna i genomsnitt levde något längre än andra män.

Peter Ueda påpekar att resultaten inte var lika oroande som i den skotska studien. Man vet inte varför resultaten från de två studierna delvis skiljer sig åt och mer detaljerad data om nickar och huvud kollisioner skulle behövas för att studera eventuella orsakssamband och deras omfattning. Demens är en vanlig sjukdom med en livstidsrisk på cirka 10 till 20 procent. ”En grov tolkning av våra resultat indikerar att livstidsrisken för en allsvensk fotbollsspelare, som var aktiv fram till mitten av förra seklet, ligger ungefär mellan 15 och 30 procent,” säger Peter Ueda.

Forskarna noterar att det finns faktorer relaterade till fotboll som både kan minska och öka risken för neurodegenerativa sjukdomar. Till exempel finns det en koppling mellan fysisk aktivitet och en lägre risk för både demens och Parkinsons sjukdom. Dessa sjukdomar går att kontrollera både via digital vård och på vårdcentraler runt om i Sverige.

”Betydelsen av demensrisk hos fotbollsspelare kan vara försvagad av att deras högre nivåer av fysisk aktivitet skyddar dem”. De högre nivåerna av fysisk aktivitet bland fotbollsspelare jämfört med kontrollgruppen kan också vara anledningen till deras lägre risk för Parkinsons sjukdom,” säger Björn Pasternak, en av medförfattarna och senior forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Ändrade förutsättningar försvårar forskningen

Forskarna noterar också att många av spelarna i studien inte hann bli tillräckligt gamla för att utveckla neurodegenerativa sjukdomar under studieperioden. Sedan mitten av 1900-talet har spelstilen, träningen och utrustningen förändrats, vilket innebär att riskerna för dagens elitspelare inte har kunnat undersökas och kan vara annorlunda. Till exempel har de läderbollar som användes fram till andra halvan av förra århundradet ersatts av syntetiska bollar som inte absorberar vatten, konstaterar Peter Ueda.